Non capisco, sono stronzo..

Yepp, så var det dags för en ny vecka igen, vecka 10 närmare bestämt.
Det händer inte sådär jätte mycket fantastiska saker just nu, det har till exempel regnat i ett dygn. Idag ska jag på föreläsning, vilket innebär att jag klassen går miste om en Rosalbalektion - oj vad synd! Vi ska tydligen gå igenom futurum i italienskan idag också, Gud så kul.
Francesca har börjat mobb mig, jag vet inte om jag ska skratta eller gråta över det, men ok we saw it coming..

Så det fortsätter regna och jag fortsätter sucka. Vi har förresten en fotolärare som jag stör mig på, han måste vara världens tråkigaste männikska och han ser alltid ut som om han precis har vaknat. Han är alltid förkyld och snyter sig ständigt i världens sketnaste näsduk som vi misstänker inte ha blivit tvättade på ca 3 år. Och vi har liksom alltid tretimmarslektioner med honom, och man blir så trött och stel och kall. Usch!

Att bo här handlar mycket om att lägga band på sina känslor och ha tålamod, alltid detta tålamod! Jag blir galen emmelanåt! Ida och jag funderar förresten på om vi ska stanna nästa termin, det handlar ju mycket om pengar och sådär.. Jag kan ju inte heller påstå att det är världens hårdaste tempo osv. Men Gud, ska man orka leva med tristessen?!
Njae, jag vet inte än. Skor har jag dock hittat, det var ett lyckat drag att inse att; går jag inte in i den här affären nu så hittar jag inte hit igen imorgon.. För det är lite så det är i Florens.

Börjar även fundera på julklappar, denna julrusch som är på väg även hit ner. Vi tänkte väl storhandla på San Lorenzo marknaden tror jag, det är väl smartast. När och kära kommer nog att få vara beredda på pasta i alla möjliga former tror jag.

När jag kommer hem ska jag äta svensk potatis tills jag storknar.