"Ännu en ändlös dag"

Det är vecka 11 i Italien och tiden går just nu ganska trögt framåt. Vi ska tydligen göra något helkonstigt filminspirerat på dekorationskursen idag, jag har inte ens orkat bry mig. Alla är så himla trötta, det känns nästan som ingen av oss orkar med så mycket alls. ändå gör vi liksom inte annat än sover. Har nog aldrig sovit så mycket som jag gör här..

Till fotolektionen på måndag ska vi ta porträtt, och eftersom jag inte har någon att fota så tänkte jag satsa på självporträtt - hur jobbigt är inte det på en skala?!

Nej, jag tar och tänker på det sedan istället. Just nu sitter jag än en gång i skolan och väntar på italienskan. Vi ska se på film halva lektionen idag - YEY!

Allt som distraherar Francesca är bra. I tisdags åt vi förresten bröd med speciell olja och salt på lektionen. Och på design and survey satt vi ute i ösregnet och tecknade av ett hus. Vi satt på en restaurang och huttrade, medan taket läckte förödande över våra blackbooks. Men jaja, vi somnade i alla fall inte som vi brukar vara nära att göra annars på de lektionerna..

Jag har fortfarande inte fått till den där jäkla kaffeapparaten som vi ska rita av - jag kommer aldrig att bli en bra desigen, det är ett som är säkert!

Nästa termin har jag två kurser som jag kan tänka mig välja bara för att de är lite roliga; Figurino och Life drawing. Med tanke på att jag är så nära att ta livet av mig varje inredningslektion, så är det nog smart att dra ned lite på de kurserna. Dock ska jag ha kvar en fortsättningskurs på Rosalbas plus en till som verkar fruktansvärt tråkig. Men ok, det kan bli kul, man vet aldrig. Life drawing är det logiska valet efter disegno a mano som vi har med Valentino, enligt Barbara så jag skulle nog vilja ta den.

Rosalba hade också glömt att sätta betyg på mig sedan midterms, så jag måste ta med allt igen, är jag osynlig tror ni? Finns jag inte?

Jo, tack - det undrar jag faktiskt ibland.

Åh, suck vad tiden går långsamt just nu! Och jag är på ett sånt fruktansvärt shoppinghumör också - det är plågsamt. Tänk julklappar, snälla Anna - tänk julklappar, inte ego.

Förhoppningsvis kommer jag hem med något till någon i alla fall.